minstudsmattadruknarisnön,gördin?
Någonstans där när paniken vände sig i magen och tårarna kändes för tunga för att släppa, vägen för suddig för att köra, bestämte jag mig för att du inte får slå ner mig igen.
Jag har kommit så här långt, och det är oerhört mycket du har missat. Dina slag riktas mot min mage, men jag tappar inte andan den här gången. Kanske är jag härdad eller blivit efter klok på dig. Ta ditt tåg och ge dig av min kära. Du var aldrig någonting för mig.
Du var av en smak jag aldrig lärde mig tycka om. Efter smaken vär nästintill outhärdlig.
Papperslapparna är sönder rivna nu, tänker inte fummla med mina händer efter lim för att laga de, när det skär som mest. Jag har fått nog nu, av dig.
Du ska aldrig få rikta knytnäveslag mot mig igen. Aldrig någonsin ska jag hamra sönder mig själv för att försöka bli till något jag inte är.
Du stannade där på ruta ett (duverkartrivasatthadeså). Kanske ger du dig av någon gång fogardig. Men dina vimmeltankar uteblir, kanske förtränger du dem. Jag trodde blint på dig, även fast jag viste att du var ett påhitt. Dina andetag har stillnat nu för sista gången. Och jag ska aldrig lära dig andas igen.
För lite med sömn, många timmar hos grannen. Spolarvätskan är påfylld. Orden har släppts (igen) längst min ryggrad. Se på dig själv, hör på dig själv. Då kanske du skulle förstå.
Träningen för dagen är över. Ikväll blir jag chaufför (omdetärsnälla). Tvätta bilen vill jag göra, men det är tydligen en dålig sak att vilja. Förstår mig inte på uppfostring.
Jag tror de redan har sabbat sina chanser hos mig. Jag har redan satt mina grunder (detärsvårtattläraengammalhundsitta). Hoppas på mycket dans ikväll och en kropp som orkar med.
Nu ska jag vila ögonen. Ha en bra lördag, det ska jag ha.
vindstilla
Tappat intresset för ny inlägg. Kanske kommer det tillbaka. Förkylning på ingång och lovet är behövligt. Stockholm väntar. Tycker den stan känns för stor för lilla mig. Men jag blir nog väl omhändertagen. Ledvärken välte mig idag och sista lektionen blev ogjord. Men jag är nöjd ändå.
vet inte vad det är med mig. Är obehagligt tomt inuti mig. Skulle vilja gråta floder men det kommer inga tårar. Tänk att ord kan bli så efterlängtade.
Kom någon och hjälp mig med spadtag. Gräv ner mig och låt mig få vila där för ett tag. Sälen till nästa helg, hoppas jag på.
Vill skrika efter dina döva fotspår men vet att det är förjäves. Och vet att halva jag har gått. Har inget vettigt att skriva. Då jag inte känner något. Väntar på nyklippt gräs mot sommarfötter. Men ändå älskar jag snön. Gillar nog inte tysnaden som blir efter dig.
Nu ska jag försöka vakna till liv väcka kroppen. Läsa idrottsboken utan och in. Sen ska jag nog bege mig ut på en springtur. Halka runt i snön.
en bra dag, ett bra liv
Vält mig du glada ner på madrasserna i gymmet. Energi sprutar ut som konfetti ur mina öron.
En dag att minnas, en dag av njutning. Kvartsamtalet var bättre än vad jag trott. Och mina egna kunskaper chockade mig själv även fast frånvaron ligger runt 45 % i alla ämnen, så är jag bättre än bajs. Bättre än kiss.
Jag viskade till kroppen imorse lovade den vila. Men ett gym och ett julia kan man bara inte motstå. Magen är trötter armarna är trötter. Imorgon vankas det hel kropp och kondition!
Vi körde drawen idag på donken utan att betala. Jag tänkte inte ens på det förens jag såg julia sitta kvar med pengarna i handen. Det är inte varje dag man kör en springnota. Gratis kaffe är gott. Hur kan man bli sämre än så, donken och missar att ta betalt. Hon hade väl för fullt upp med att se snygg ut så hon glömde att arbeta.
Mitt rum ser fortfarande ut som ett bombnedslag. Kanske en aningens värre. Mamma frågade mig lite snällt om vi inte skulle ta tag i rummet tillsammans i veckan. Nu börjar det gå över styr, tycker även hon. Vart är intresset för städningen av mitt eget rum tagit vägen.
Den har helt enkelt blivit obefintlig. Skönt med semester i vardagen. Och hundmat som skär underfötterna. Andetagen är lätta idag. Imorgon, imorgon ska det vara lika dant.
Jag skulle säga dig en sak om du korsade min väg. Jag har postat dig till tippen, och jag kommer aldrig igen hämta upp dig. Du ska få ligga där och förmultna. Med gjälde, med gjälde ger jag mig iväg. Indianhopp i högsta hugg. Livet kan inte bli vackrare än så här.
Nu ska duschen besökas, och jag ska borsta mitt aplånga hår. Seriösorden slängde jag över axeln för ikväll.
En dag ska jag också bli lika stor som min bror.
Söndag
Nu är jag här igen. Slänger ur mig ord. Utan mening. Söndag. En pluggsöndag är att vänta. Men känner bara för att ta på mig skidorna och åka bort alla funderingar.
Skaka av mig allt det där som faktist fortfarande skär. En underbar kväll igår. Tänkte inga onda tankar som välte mig av dansgolvet. Dansade verkligen hela kvällen. Släppte alla tyngder ner i golvet och lät de få stanna där.
Kroppen känner av stegen idag men de är de mer än värt.
Nu ska jag ställa mig i duschen, vakna till liv. Ta en promenad och äta mat med tetta.
mer snö ge mig mer snö!
Fredagsmys
Kroppen är än slitnare idag. Springer tafatt med i tiden. Snavar blickar över axeln på allt det där jag har paserat, och lämnat.
Mitt inre är tomt idag. Knytnävar leker kuragömma i min mage. Jag undrar när de ska komma ut. Lämna mig. Vet inte hur många ord som svammlar runt i mig. Men jag behåller dem. För naket för att slänga ut det. Och för tråkigt att behålla dem själva.
Det är fredag idag. Det har redan gått en vecka sen jag stod på Ok macken och väntade. Förblindad, förvånad och framförallt nyfiken. Tror att jag aldrig kommer bli kvitt tiden. Kanske på en sommarlovs morgon, när jag kan möta solen i mitt nattlinne. Tillsammans med alla tusen pensionärer. Medans resten av ungdomen sover. Ialf de flesta.
Magen gör ont idag. Och det pågrund av att jag är kvinna. Som aska rasar jag ihop så fort mensdemonerna hittar sig hit. Jag undrar varför kroppen blir hundra gånger sämre då. Jag står inte långt ifrån helgen nu. Den skrämmer mig en aning. Jag vill inte vara själv en sekund. Men jag vet att det är de jag måste.
Läka mig själv.
Tänk om tiden inte fanns. Tänk om jorden inte fanns.
Kanske hade de varit tråkigt. Eller bara skönt att vi inte hade skapats för att slutligen förinta den.
Huset står tomt nu. Det är bara jag och djuren här. Jag måste säga att jag klarar det bra. Varken tårar eller ångest välter mig. Och de gör mig oerhört glad. Kanske blir jag bättre inom en snar framtid. Jag håller tummarna för det.
Träningverken har hittat sig till mig och jag njuter av den. Idag ska kroppen få vila. Om jag inte får något infall och besöker gymmet. Vilket jag har en tendens att få.
Sängen stod inte gapande tomt inatt. Mamma och Melwin låg bredvid mig hela natten. Det är lugnande att ha någon annans andetag emot örat. Inte bara mina.
Nu ska jag studerar lite mer inför provet som komma skall. Lämna mina morgontofflor och nattlinne. Istället Kliva i vardagskläderna.
jag vet att dina ord är av påhitt. Din kärlekblick är inrutierad.
Svår att lämna, enklast att ha kvar.
Jag kan kalla dig bedragare. Lögnare eller svin.
Men jag tycks alltid känna mig som den största boven.
Du skriker efter mig ibland. Kanske är det bara ekot som ligger kvar i väggarna.
Ett susande ljud ifrån hur det en gång var.
Har försökt slitit bort dina händer. Men de hamnar över mitt bröst på gång, på gång.
Miljader sandkorn av minnen. Timglaset tycks alrdig rinna ut.
Stannar nog här där det är bekant.
Låter dina fötter trampa över mig. Även fast jag vet att jag värd bättre än det här.
Hur många gånger jag än putsar spegeln. Syns dina bokstäver fortfarande kvar i imman.
En dag ska jag resa mig ifrån det här.
Bli lika stor och stark som du, äta havregrynsgröt i smyg.
Möta världen med nykläckta vingar.
Lära mig flyga och möta allt jag vill se.
Dina handlingar väger tyngre av vad jag ibland orkar med.
Mornarna är tyngst för mig, men jag ska visa dig att jag är stark.
Ibland kan jag tro att dina läppar betyder.
Även fast fötterna vet att det är påhitt.
Att jag brode vända om, så har jag ändå svårt att sluta leta.
Min kompass pekar emot dig. Men din vill bort.
Ska begrava en bit av dig idag, under den nyfallna snön.
Hur många dagar som än går förbi mig.
Verkar jag ändå envisa mig om att stanna kvar i något som inte finns.
Jag kommer att släppa dig, jag lovar.
Kanske imorgon, eller senare idag.
Måndagförmigtisdagfördem
Hjälp mig leta någon. Nycklarna kommer inte till sin plats. Jag behöver dem nu.
Skoldagen tog jag mig igenom, även fast håltimmarna ville säga åt mig att gå hem. Men jag gjorde det inte. Sitter här nu och är trött. Lusten tog slut för en sekund sen. Måste leta på den igen innan träningen. Ska nog gå på power yougan också, behöver mentalträning.
Magen gör ont idag, och jag måste börja kurera den igen. Jag kom nyss hem men jag vill redan bort. Sommaren är fortfarande oplanerad hoppas på att de blir som jag vill. Kan knappt bärga mig!
Nu ska jag ner i bilen och leta efter nycklarna. Låt de ligga där. Annars är jag döden.
kan hon kan jag
vartillgrannlandetochvände
Sitter nu i en välbekant soffa med mina stickade kläder för att behålla värmen. Jag valde den krokigaste vägen. Vilket jag alltid tycks välja. Gör det ont? biter jag på naglarna nu i ren panik. Känner efter. Tänker.
Men ingenting känns. Inget rivsår längst benet. Inga brännsår över bröstkorgen. Jag lever och hjärtat bultar ut blodet i kroppen. Samma takt som innan.
Ibland kan jag tänka att jag måste måla mig i skarpare färger. Se lika giftig ut som korallerna i haven. Lika fascinrande som rymden. Lika gammal och erfaren som en mamut. Men där i all min prestationsångest, med blicken ut igenom tågfönstret. Som jag kan känna mig så tillräcklig. Träden som vi paserar är de samma som då. Melwin ligger fortfarande bredvid mig och andas.
Världen runt om oss är så oförändrad medans vi är helt nyrenoverade.
Bristen av sömn känns i minga ögon, och allting som jag fäster blicken på är suddigt. Även fast glasögonen är på plats. Ska nog lägga mig tidigt i sängen ikväll.
Jag målade dig högt upp bland stjärnorna medans jag satte mig själv allt längre ner i leran. Jag har plockat ner dig nu. Memorerat all din kvadratmetrar av hud. Jag är inte rädd längre. Känner mig starkare än innan.
Fylld med energie. En mini semester var verkligen vad jag behövde. Komma bort från vardagen. Andas ny luft, njuta av sol och närheten med bara mig och Melwin.
Bädda ner mig i en främmande soffa i ett hus med nya rutiner. Möta nya människor och byta ord. Beundra. Trivs med att vara turist på ställen som du visar mig.
Lovar mig själv fler minisemestrar samtidigt som jag skriver in alla prov i min blanka kaländer.
Nu ska jag sluta svamla. Och jag minns din beskrivning om vägarna där. De var precis som jag hade föreställt mig. Konstigt nog när jag stod under den svarta himlen med stjärnorna, kändes det som himlen var mycket längre bort än här.
Jag vet att jag hittar på. Men jag trivdes med att världen kändes rymligare för mig. Fler oupptäckta vägar som jag vet att jag kommer att klara av korsa.
Jag är hemma igen. Detta var en helg som egentligen inte finns. Klev bara av våran snurrande värld för att få leva i våran påhittade bubbla. För en stund.
Jag har tappat en läsare efter vägen, men det gör inte så ont som jag trodde att det skulle göra.
Nu ska jag bädda ner mig djupare i soffan. Se fall jag hittar kraften till att ta en kvällspromenad med min underbara Emma.
Melwin sover fortfarande även fast han sovit hela vägen hem. Jag älskar honom så hjärtat gör ont.
amen
Godnatt
Blev dubbla pass med min kära ida. Händerna skakar sig fram över tangenterna. Visst är det härligt. Men en aningen för mycket kanske. Hoppas att jag inte får betala för det imorgon.
Sitter här med magont. Velar fram och tillbaka och vet inte vilken slutsats jag ska dra till med. Det visar sig timmen innan, ifall väskan är packad eller fall den står gapande tom.
Julia kom hit på dagen. Bjöd henne på lax med ris och sallad. Sen gav vi oss ut i solen och pulsade i snön. Melwin drunknade nästan.
Duktiga som vi var räknade vi även matte. SOm vi hade bestämt innan att vi skulle göra.
Jag är trött nu och är på gränsen till övertrött. Ge mig ett svar, ett tecken från gud. Då ska jag välja den väg som öppnar sig.
Om magen säger så här, kanske jag ska vända och inte göra det. Men det kanske känns bättre imorgon. 'Men tänk om jag ångrar mig och ångrar mig igen'.
Kanske helt enkelt bara ska krypa ner i sängen och sova bort alla funderingar. Så får vi se hur morgondagen blir. Jag vet vad du säger. Vad du egentligen vill. Ändå gör vi kanske så här. Varför. Till vilken nytta.
En helg är ingenting. Om fyra dagar är det glömt. Lämnad bak i historian för att ruttna bort. Då är det dags för nya tak. Kanske ack så tyngre eller ack så lättare. Det är den stora frågan. Ska man sattsa våga chansa. Eller dra ett säkert kort. Man lever bara en gång. Dumt att ta problemen i förhand. När jag egentligen inte vet någonting om dem.
Nu ska jag bege mig till duschen. Pila mig och njuta av matta muskler.
Godnatt omvärlden nu lämnar jag dig, möt mig imorgon med energi.
För att du är de bästa jag vet
Liten Melwin
Jag har aldrig varit ett fan av snooza på morgonen. När klockan ringer vill jag redan stå i duschen hälften blöt och till hälften påklädd.
Förstår inte vad det är med mig, Känns som jag har kommit i tonåren. Är trött mest hela tiden och jag använde nästan sönder snooza knappetn imorse. Vart är jag på väg. Även fast jag sov i förtiominuter extra så är jag fortfarande lika trött.
Säger det igen som så många andra gånger, idag är verkligen inte kroppen något att leka med. Får hoppas att den kommer igång snart. Mina kära nycklar har åkt i väg till Säter tillsammans med mamma. Mitt dilemma blir då vad jag ska göra. Gå till skolan utan matrial och bli utskälld. Stanna hemma och plugga inför proven imorgon.
Det är den stora frågan.
Känner för att gå på idrotten, men kan inte gärna gå dit för att svettas och så gå hem igen. Får helt enkelt smyga till gymmet senare. Har ingen nyckel hem till huset heller. Hoppas det ligger en här hemma ialf.
Att glömma en nyckel är inte likt mig speciellt inte en hel jäkla nyckelknippa. Förstår inte vart någonstans jag lägger ifrån mig mitt huvud. Mitt tänkecentrum verkar vandra helt åt fel håll. Träningsverken är värre idag, och det är ack så skönt.
Ska gå och slänga av mig det här jeansen och krypa ner i mjukisbyxor och morgontofflorna.
Förstår inte varför det är massa utlänningar som lägger till min adress på msn hela tiden. Var någonstans hämtar de upp den. Störande i vilketfall. Slutar väl men att jag kommer neka sådana människor som jag faktist känner.
Ska nog ut och ta en promenad med Melwin snart. Är det någon där ute som har varit lika tankspridd som jag får den gärna följa med som sällskap.
Glömde till och med ta av Melwins blöja innan jag släppte ut honom för att kissa. Så blöjan är full med kiss nu. Men det är smällar man får ta när man är tonåring igen.
Undra ifall Emma har kurerat sig klart. Eller fall jag ska dit och hälsa på en stund. Om man är välkommen dvs.
Nu ska jag forsätta att snoka runt på facebook. Sen ska jag ta tag i dagen. Ut och motionera och plugga.
Februari
ta mig till värmen
Då var det torsdag snart igen. Trodde att det skulle ta evigheter tills den dagen skulle komma. Men nu är jag här dagen innan provet. Borde kunna mer. Men har ingen energi till att få grammatiken att fastna.
Inte varit så här trött på länge, måste skynda mig till sängen innan jag missar mitt natt tåg. Något håller mig kvar på denna välbekanta stol. Kanske är det värmen från datorn som håller mig kvar. Eller bara väntan på att finna något som skär. Bättre att hitta det onda idag än imorgon kan jag tycka.
Fast oandra sidan kan man strunta i det helt.
Vill verkligen inte sova ensam ikväll. Men nallen är där med mig. Tycker jag tänker så mycket men jag vet att jag tänker alldeles för lite.
Någon dag ska jag också bli duktig och skriva MVG på grammatiken. Imorgon nöjer jag mig med ett godkänt. Finns ingen kraft till att anstränga sig hårdare.
Imorgon lämnar jag tillbaka bilen till mamma. Kommer nog sakna stjärtvärmaren när jag knatar emot skolan. Den välbekanta vägen, som jag ska bestiga i tre år till. Känner att jag sprutar ur mig positivenergi. Men jag gör mig av med det negativa här. Så jag kan njuta av allt det underbara imorgon.
Jag blir så här när ögonen väger för mycket. virrar runt i min egen nattmössa, och vet varken ut eller in.
Helgen, helgen. Hur blir den. Det är den stora frågan. Vad borde göras. Ge mig en kompass och jag ska följa dens riktning.
Gympasset fick min stackars rumpa att smärta ännu mer. Men ack så skönt när det är över. Imorgon vankas det push och matte pluggning.
Resultatet från mina svenska uppgifter kom idag, och jag är nöjd. Det fick min dag att börja lysa lite mer. Känner mig så vuxen nu i mina glasögon och körkort.
Även fast det är tugnt att leva så här i väntan på våren. Så njuter jag någonstans i all min kaose. Jag är nog så där knäpp som alla säger. Men det verkar omvärlden tycka om.
Nu känns det än lättare att sova själv. Bara jag får lätta på ordtrycket lite. Tack för denna dag.
Dagens goda
- Bilen blev min och cv lämnades
- mamma bjöd mig på god mat
- Träning med min kära Julia
- Drack te
- Skypade
- Blev bjuden på bio
- Melwin skratta när jag kom hem
Dagens onda
- Händer, Handleder, knän och höfter
- Jag slog i min tå
- revsönder mitt nagelband
- Fastnade med strumpan i juice (somjaginteorkattorkaupp)
Kvällsoro.
För att melwin är det bästa jag vet!
Tappade allt på vägen hem. Lusten att andas föll av mig. Klockan blir bara senare. Och jag borde sova nu. Men jag har ingen lust att bädda ner mig, för att sedan veta att om få timmar ska jag upp och bestiga kroppen. Skolan och alla kravberg.
Bli påkörd på samma ställen. Gå igenom samma dörrar. Visst är det tröttsamt att läsa om klagan. Men jag tvingar ingen att läsa.
ögonen är trötta. Men sinnet kommer inte till ro. Tusen,tusen tankar om ingenting. Det är många hemligheter som jag delar med mig själv.
Resa på mig, Bädda ner mig. Upp och bekämpa nästa dag. Jag ska klara det här, själv.
Godnatt
8
Magen är tung idag. Hela kroppen och huvudet med. Sovit middag men är fortfarande lika sliten. Antar att det är helgens sömnbrist som letar sig tillbaka.
Har precis hämtat ut mitt körkort. Så nu ska den lilla rosa kortbiten få pryda min plånbok så fort jag hittar den. Undra i vilket hörn jag ska börja leta, är lite orolig över att jag råkat slängt den. Efter som jag har städat mitt rum och inte funnit den efter det. Kanske helt enkelt får ut och leta i soporna. Behöver mitt gymkort.
Händerna har inte kommit igång idag. Står inte ut med dem och inte utan dem heller. Så hur ska man göra. Känner för att lägga mig och sova för kvällen nu. Men är rätt säker på att jag kommer vakna då vid tolvslaget och vara piggare än tuppen. Så får helt enkelt hålla ögon öppna.
För att jag vill åka utomlands.
Nu ska jag bege mig ner. Fördriva tiden där, och räkna matte. Sådana här dagar kan man helt enkelt hoppa över. med nöjde.
Amen
Godmorgon
Magkänslan sa att det var sovmorgon idag. Men ändå gick jag upp. Bara tre lektioner idag, synd att de är så himla utspridda så jag har hål emellan.
Natten har varit fylld med drömmar. Känner för att krypa ner i sängen igen, bädda ner mig i värmen som fortfarande finns kvar. Men verkligheten måste mötas, och det är så mycket man ska göra att en till dag sovandes. Funkar inte.
Dina ord letar sig in i mitt närminne. Kroppen letar efter din beröring, din värme i natten. Hjärtslagen som har stillnat vill starta igen, med en elektriskchock. Kramar nallen hårdare än vad jag borde, och jag flätar in mig själv i något som jag vet kommer rasera mig. En tygbit ihopsydd, och det är allt jag har kvar.
Din hud värmer inte längre mina lakan. Och det ska nog vara så.
sjalen är borta. Och dina fingeravtryck. Jag ska överleva den långa vintern. Strid mot strid. Och snart vänder det.
Städning
Hela mitt garderobs innehåll ligger utspritt på golvet. Och någonstans där i mitt rivande tappade jag motivationen till varför jag ens började med det stora projektet.
knölade istället ner mig i sängen på den ytters lilla bit som madrassen faktiskt var synlig och började på mitt stickprojekt. Som jag lade bakom mig när jag upptäckte att Melwin hade tuggat i ena hörnet av stickan. Radion är på med något så tråkigt som melodifestivalsprat. Är det bara jag som har missat att det är dags för det igen? Tyckte det var i förra veckan jag fick reda på vilket bidrag som vann förra året. Har nog aldrig varit intresserad av melodifestivalen. Kan ha att göra med att jag inte tycker att en tv aparat är helt onödigt tid att slösa bort på ett kort människoliv.
Men oandra sidan sitter jag vid datorn. Fast i lagoma mängder.
Döds trött idag, Gårdagen spelar ut sin roll i mina leder. Och varför känns det som om jag mår sämre än dem som faktiskt drack igår? Gick bra att köra även fast ögonen vägde kilon och pausen i Säter var välbehövlig. Ikväll vankas det linneorkalas, Och alkoholen får stanna utanför min kropp denna kväll också. Två nätter utan sömn får räcka. Sprit blandning på det gör inte att kroppen känner sig som en blomsteräng.
Undra ifall jag ska undvika rummet hela dagen nu, när det verkligen ser förjäkligt ut. Det är bara ett litet dilemma, Julia kommer hit och ska göra sig i ordning tillsammans med mig. Vart ska vi få plats. Måste, måste hitta kraften till att göra klart mitt dagprojekt. 
för att jag en gång var i göteborg och fick för mig att blåsa upp en kondom
Men först kanske jag ska gå och dränka ner mig i duschen. Hoppas ni mår bättre än vad jag gör idag. Men en middagslur så är jag nog på alerten igen.
Njut av lördagen, imorgon vankas det söndag igen.
amen
Godmorgon
Somnade innan tio igår och magen gjorde ont vid fyra tiden så blev tvungen att upp och kurera den. Trodde dock inte att jag skulle lyckas somna om. Men efter att ha gått igenom hela inkrogen och raderat sms så lyckades jag somna om.
Vaknade sedan av att pappa smällde i dörren, konstigt att jag inte brukar vakna av hans smällande annars. Kroppen som väl inte lika tungt när jag redan hade sovit i åtta timmar. Pressade en stund till men sen blev jag tvungen att gå upp. Äta frukost och dricka mint te gjort på våra blad från trädgården. Gillar den gröna färgen, och smaken på minner om kalla fötter och en kärleksbrasa. Det stör mig inte längre, och mina ensamma andetag upphör inte för att minnerna slår mig.
Frukostarna med mig själv undviker jag inte, längre. Njuter av dem. Läste tidigen utan och inn. Vilket jag ivanliga fall också brukar göra, dock inte vädret.
Vilket snö väder och jag ska ta mitt pick och pack och vandra till andra sidan staden. Undra fall man ska ta paraply med sig slipper man bli så himla blöt.
Skönt att känna sig utvilad. Och ängnat en timme åt att spela gitarr. Blir faktist lite impad av mig själv över att jag inte spelat på två, tre månader? och kunskaperna sitter fortfarande kvar. Minns ackorden bara jag ser dem.
Får helt enkelt börja träna varje dag så blir jag en stor slagen stjärna snart (medennypasalt).
Nu ska jag gå ner. Känner att det börjar pirra lite i magen och jag ska nog backa lite på gården (omjagfår). Kanske nervositeten kommer svämma över mig, men jag känner mig lagomt lugn. Och jag har faktiast inte legat och vridit mig i sängen pågrund av det här.
Jag har nog bearbetat det här under en längre tid. Nu ringde pappa och gav mig goda råd. Snön som faller ner skrämmer mig faktist inte. Även fast antagligen många vägar är fyllda av snö. Den känns på något sätt bara betryggande. Den gör det mjukt runt mig.
Vi minns allt vi borde glömt och vi glömmer allt vi borde minnas.
bildregn
Nu är jag nöjd med mig själv. Har precis fått ett arbete färdigt som jag skjutit upp i veckor. Nu ska jag berömma mig igenom att läsa boken som mamma nyss gav mig DU ÄGER!. Krypa ner i soffan och dricka te.
Sen blir det nog att åka till någon större stad med pappa och inhandla en dator. Jag har ett stort behov av det nu. Då fingarna inte kan sammarbeta med mig längre.
Måste hålla mig vaken tills ikväll också, Även fast jag känner att ögonlocken vill stängas. Jag är nervös för uppkörningen, och jag hoppas att den går vägen. Jag får helt enkelt tänka att jag är privat taxi. Jag har redan körkort.
Drömde mardröm inatt också. Att jag inte klarade uppkörningen. Men om man berättar sina drömmar så går det inte i uppfyllelse. Så nu kan det inte inträffa (taiträ).
Även fast jag vet att det är fler ämnen som tynger över mig så kan jag nog inte göra något mer arbete idag. Jag får helt enkelt nöja mig med min två-tre timmars presation på svenska uppgiften. Och mysa ner mig med de andra arbeterna sedan. Men lite tålamod och vilja så ska jag nog hinna ikapp.
Gäller att se till att jag inte glömmer att andas mitt i all stress. Ska försöka hinna med att ut o springa också innan pappa kommer hem, blir lite tajt. Melwin behöver en promenad, och det behöver jag också. Så det måste klämmas in.
Trött och lycklig. Det är som vanligt alltså.
Bara för att jag älskar Emmas näsa ibakgrunden
En valborg att minnas
för att jag kramas med min nalle än
För att melwin var värd varje liten krona
för att vi har samma 'hårfärg' på huvudet
för att hon alltid kommer vara min partypingla
för att han var alltid min riddare i nöden (ävenfasthaninteborstadetänderna)
för att vi gick på Olympica
för att jag och ida skickade porrmms på fredagar
för att hon var liten
för att jag hade en hemligbeundrare
för att emma står på fel plats på fel tillfälle
för att jag alltid kommer få mina akrobatanfall
för att vi fortfarande är vänner
Morgon stånd med guld i mun
Uppe med tuppen men väl uppe och klar upptäcker jag att det vankas sovmorgon, Men det gör inget.
Hade prima ballerina sällskap med mig hem igår efter pushen. Himla skönt det är att inte sova själv i sängen!
Nu står hon i badrummet och gör sig iordning för dagen.
Hoppas sömnbristen inte kommer med några biverkningar och ikväll blir det att fira Alexandra på en och en halv.
Humöret är ungefär så här, och jag hoppas jag tar mig igenom skoldagen!
nu ska vi vandra mot skolan
amen!
Dagen före den tredje
Godmorgon världen!
Sömnen ville inte nå mig trots mina trötta ögon tidigare på kvällen. Virvlade runt i lyckorus och längtan och pirr. Älskar den känslan som lyckorus ger än. Men dock kom den på alldelens fel tillfälle. Kände för att upp och dansa, städa rummet och göra volter i snön.
Men något vett i mig sa åt mig att låta bli. Då klockan tickade sig närmre två tiden. Är uppe nu, och laddar inför körlektionen.
Melwin har kissat på mitt rum, och jag kom ihåg att hänga tvätten innan jag lade mig. Ibland är jag bra.
Såg precis att jag missar mina två lektioner idag, och sen har jag hål till klockan ett. Den stora frågan är vad jag ska göra tills dess. Tur att jag alltid utrustar mig med träningskläder. Så får väl fördriva tiden på gymmet. Eller så ska jag vara en ordentlig flicka och jobba ikapp lite i skolan. Dock vet jag inte riktigt vad det är för uppgifter jag borde jobba ikapp.
Och känns lite jobbigt när jag har halva jobben hemma på denna datorn. En bärbar hade inte suttit fel. Pappa pratar om den periodsvis. Men jag får väl helt enkelt vänta tills jobben tar emot mig.
Skrivit ut massa CV nu som jag ska gå runt och lämna på staden. Nu jäklar skare väl vara något företag jag får på fall.
Nu ska jag ner och klä på mig ytterkläderna, undra fall täckisarna åker på idag eller inte. Det är den stora frågan.
Melwin och rebell <3
Ajöken sa Fröken
stormenlekertafattiminavener
Godkväll.
Skoldagen tog jag nästan mig igenom. Förutom de två sista lektionerna. Motivationen att stanna kvar kändes inte lockande. Men frågan är fall det någonsin gör det när man ligger så pass mycket efter som jag gör? i vilket hörn ska man börja leta efter kraften till att ta tag i alla ogjorde uppgifter. Jag skriver på dem ibland om kvällarna. Men lyckas inte dra ut tummen ur arselet helt så att det blir en färdig slutsats.
Förstår inte vart värken i fingrarna och fötterna kom ifrån. Går knappt och skriva ikväll, Och tröttheten äter upp mig. Ska nog snart krypa ner i sängen som fortfarande är proppad av saker som jag inte orkar flytta på.
Imorgon blir det körlektion med Hasse, önska mig lycka till och inga fler raseriutbrott. Annars tar jag till med eltejpen.
Jag längar tills på fredag, sommarparty i rättvik. Kan det låta mer rätt nu så här i vintermörkret. Bikini och högklackat. Det kan nog inte bli mera jag. Precis den outfiten har jag när jag städar huset. Vet inte varför, blir så mycket roligare att storsa runt med högklackat på sig.
Handlederna gör sig också påminda, och jag hoppas att de mår bättre imorgon. Så jag klarar att växla ordentligt. Inte heller har jag vågat tala om för honom att jag är reumatiker. Då drar han väl in hela körkorttillståndet. Så jag ska nog ha vätt och hålla käft några dagar till. Och blir det som mina drömmar önskar, så är det jag som kör på fredag. LIlla jag ska drunka i någons bil. Det känns underbart. Helt underbart. Och jag ska nog aldrig släppa ratten.
Efter Hasse ska jag gå till skolan söka upp var och varannan lärare, för planering om mina prov som fortfarande inte är gjorda. Så fort körkortet är borta ifrån listan. Så ska jag försöka sats till 100 på att ta mig igenom den här terminen också. Jag är stark och envis, och jag tänker fan inte hoppa av igen. Tröttheten får retas med mig. Men jag ska vinna ialf.
Oj, vad klockan kilar iväg. Jag måste verkligen få min skönhetssömn.
En jobbig start på en dålig dag som yttrade sig till det bättre. Vad skulle jag göra utan mina vänner. Och vad skulle mina vänner göra utan mig. Det är den stora frågan.
Tack världen för att det känns att man lever. Nästa dag är det nya möjligheter. Nya krafter. Och nya komflikter man ska fajtas med. Om jag längtar.
amen
